Yhdistystoiminta – Föreningsverksamhet Bridge |
|
|
| Jag, Stina Helenius, företagare,
pensionär, sibbobo..
Den 1 juni 2004 blir det 50 år sedan jag fick min första stadigvarande tjänst och kanske det nu blir så småningom på tiden att börja tänka på pension. Stockmann 1954-1959, Shell 1959-1962 och KOP 1962-1996 och så blev jag pensionär från mitt långvariga jobb. Med ett eget företag Juhlamenot Oy, festservice började jag 1989. Verksamheten utvecklades 1994 med B&B (bed and breakfast), 2 stugor byggdes till för övernattning 1997 och däremellan har alla möjliga utrymmen omändrats till övernattningsutrymmen. 2001 byggdes en stuga med bastu och 2003 fick garaget en ny utveckling med snygga socialautrymmen och 7 bäddplatser. 1998 hyrde jag Levinska källaren i Borgå för Juhlamenot Oy:s olika företags- och privata tillställningar. En fullständig remont måste göras där före man kunde få alla tillstånd godkända. Gammalt är gammalt och därmed kommer också alla bekymmer, men otroligt trevligt och intressant. Svårt för mig att avstå. Levinska källarens saga avslutas den 30.4.2004. År 1997 hade jag hyrt för 2 månader 1 våning på f.d. Nickby sjukhus, rum för 30 bäddar. Där började B&B Bluemoon som nu fortsätter hemma i Västerskog. Det var en arbetsdryg sommar. Alla tider har sin charm. Som småföretagare har jag fått uppleva vardagen i en djungel av paragrafer men också möjligheter. Det viktigaste är i varje fall för vårt samhälle att vi alla skulle kunna direkt eller indirekt ge arbete, köpa och sälja tjänster eller produkter och material. Det som alla behöver är ju ett arbete, Att deltaga, pröva, våga vara nyfiken och aktiv hjälper säkert att få drömmar till verklighet. När man blir gammal börjar man tänka allt mer på
barndoms- och ungdomstiden. Folkskolan blev undanstökad i Gumbostrand,
som ännu är en av byskolorna, så vackert röd
mot sjön. Skolgången fortsatte jag i den 3-åriga
mellanskolan i Nickby, Sibbo kommunala mellanskola vilken var en bland
de första i Finland. Som vi alla vet har Sibbo oftast varit en
föregångare angående skolväsendet. I sex år
gick eller skidade jag alla dar 4,5km till och från Gumboskolan
i ur och skur. Under de åren var jag aldrig sjuk eller annars
borta från skolan, men efter folkskolan var jag varken bra eller
flitig i skolan. På somrarna måste jag vara med ute på
åkrarna och plocka ogräs, potatisupptagande och hö-
och sädsnejsande. Första sommarjobbet fick jag sommaren
1951 som 14 åring på Sundströms bybutik i Gumbo,
arbetstiden var från 9-18.00 alla dar förutom på
lördagen kom man hem ett par timmar tidigare. Alla herrskap måste
ju passas upp till sista man och minut. Mitt på dagen fick man
ta sig ett par potäter och sill till lunch på stående
fot. Jag älskade butiksarbetet och jobbade där också
följande sommar. Sommaren 1953 fick jag uppleva att jobba på
Fazer som löneräknare och det var ju på den tidigt
mycket fint att få sitta på ett kontor. På sidan om jobbet har barnen vuxit, flugit ut och den sidan av livet har hämtat mig 4 släktled. Det är skönt att barndagvården idag är i någotlunda skick. Förr fick man ty sig till sin mamma. Men, visst finns det ännu någonting att förbättra. Under de lediga stunderna har handarbete varit mycket givande. Många tröjor, små och stora blev stickade under arbetsresorna. I över 20 år blev det sytt massor av kläder i samband med Sibbo finska medborgarinstitut. Ryor, plädar osv. vävdes därtill var porslinsmålning en intressant, avstressande hobby i många år likaså körsången och recitationen. Språk studerade jag allt emellanåt, men läxorna hann jag inte riktigt göra, så…Mina språkkunskaper är idag svenska, finska samt engelska nöjaktligt. Dikt och prosa med alla nyanser är nu egentligen det enda som finns kvar av de gångna åren. Dikten är viktig för hjärnans funktion. På Mi träffar man vänner, obekanta blir bekanta och är du nyinflyttad är det den bästa platsen att lära känna den nya hembygden. Utbuden på kursen har ökat enormt med åren, alltså hittar säkert allt flera personer sig sådant som intresserar. Alla har någon omedveten talang som man kanske hittar i samband med en kurs. Förr undrade man sig över hur det lönade sig för medborgarinstitutena att samla in sina fem marks terminavgifter, nu har ju kursavgifterna kommit till och det är bra för då anmälar man sig enbart till kurser som intresserar, för man vill ju utnyttja sig helt av den betalda summan. Att Sibbos finska och svenska Mi gick samman efter många diskussioner är ypperligt. Ett aktivt föreningsliv när och fjärran i över
30 år gav mig mycket. Kultur är viktig för alla, likaså
är all sport och olika idrottsgrenar beroende på sina egna
talanger. I sibbo finns det en hel del möjligheter att deltaga
i olika aktiviteter enligt eget önskemål. Det är kanske
bra att bekanta sig först på det lokala hemmaplanet, här
finns ju sedan på en halv timmes avstånd egentligen vad
som helst. Men, visserligen har det kommit salibandyhallen (Sipoon
Areena) till Söderkulla och allaktivitetshallen är så
småningom färdig i Nickby och till Nickby är så
småningom ishallen också på kommande. Ogjord är
då endast simhallen som så många önskar, men
av dem finns det ju i alla grannstäder. Ibland har det känts
en aning jobbigt att vara aktiv föreningsmänniska, men när
man tänker tillbaka minns man endast de trevliga stunderna. Det
gav också mig möjligheter, kunskap och grunder till att
börja med eget. När man känner sin hemkommun, tycker om den och trivs där blir man allt mera intresserad av de frågor som berör oss alla. Man vill också hjälpa till att andra skall tycka om och vara intresserad av den plats där man bor. Vad är kommunalpolitik? Från dagspressen kan man läsa en hel del, men för att kunna fördjupa sig är det bästa att komma med och få på det lokala planet mera information om vad som händer. Där kan du få svar på dina frågor. Själv har jag haft möjlighet att sitta som medlem bl.a. i Kulturnämnden, Socialnämnden, Tekniska nämnden, ÖNY:s och Borgå Folkhögskolas förbundsstyrelser samt suppleant i Lovsektionen. Samlingspartiet i Sibbo är ett parti där man kan fritt fram ventilera ärenden man har grubblat över. Den enskilda individens åsikter beaktas. I mina framtidsvisioner hoppas jag att alla som vill arbeta skall
få arbetsmöjligheter eller få det stöd som ger
styrka och inspiration för att själv sätta sig i arbete.
I framtiden kommer det nog allt mera att köpas tjänster
och då behövs det mera småföretagare inom alla
branscher. Inom den sociala sektorn kommer behovet att vara stort
på grund av att samhället föråldras. Därför
skall åldringarna få mera alternativ att välja emellan,
var och hur de vill leva och bo, Många kommunala tjänster har nu redan privatiserats och således köps tjänster efter behov. 23.2.2004
Stina & Reijo Mitt eget jag
|
|